Jag tänker inte berätta varför, not youre bussnies. Men jag är arg idag, lixom småirriterad på precis allt som rör sig. Jag började tillochmed skrika på fjärrkontrollen till tvn när knappen fastnade.. ?
Jag tog ett par minuters paus, och berättade för mej själv vad jag skulle göra. När man blir arg så kan man låtsas att man har en liten låda med ett lock. Alla arga känslor, sura miner och irriterande tankar ska man stoppa ner i lådan, stänga locket och skjuta in lådan i garderoben. fantasi behövs.
När man känner att man är redo att tackla dom här känslorna så är det bara att plocka fram lådan igen. Det känns så skönt att ta upp en tanke i taget och tänka efter varför man blev så arg just då. var det värt det? de var förmodligen bara en dålig dag.
Tänk bara dom gånger vi skriker på människor vi älskar, vi tar förgivet att man blir sams dagen efter. Men tänk den gången man kanske måste skiljas ovänner, det är min största rädsla. Jag är inte rädd för mycket inte..men just den saken att bråka med en person som man älskar och sedan kanske aldrig se personen igen?.. vem vet, han/hon kanske dör samma kväll, och så hade man inte en enda chans att reda ut det. Vem skulle inte ångra sej om man skriker på en person det sista man gör, allra sista gången man ses.. och sen tänka efter, jag skrek på henne/honom för att ja vaknat på fel sida, i onödan..den måste svida.

Det jag menar är att vi människor tar ut känslorna på helt fel sätt. Man tänker inte, man handlar direkt, skriker och glömmer bort allt som var bra för tillfället.
Man lär sig, framförallt av sig själv att tänka en extra gång nästa gång som man vill slå någon eller riva sönder sin 6 000 kronors dunjacka.. if you now what i mean ?
och för att påminna er.. jag har bara en dålig dag.


tack vare er, klarar man även sånna här dagar.
do not forget ,

" saker kommer och går, men bästavänner.. består "